Göran Hansson skrev en dikt en gång

Före du kom
sågs bara väntan, som
drog så rotlöst kring
före du kom.
Jag försörjde min hjärna
med litteratur
och räknade dagar och nätter.

Då glödde det i
hjärtats trakt,
där du låg som
en nyfödd framför mig
så bländande,
likt guld mot glitter
som bryter ljuset för oss två;

Där livet lyser tränger
inget mörker!
Där hjärtat glöder
saknas inget hopp!
Om längtan sjunker,
sjunker också solen
som ger oss eld när kärlek går isär.

Före du kom
gick bara livet runt.
Som slitna mardrömmar,
före du kom.
När du är här,
så glöder solen het
och vinden viskar vind,
när du är här.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0